Jag har börjat störa mig på en del saker. Eller börjat och börjat, det mesta har jag väl stört mig på så länge jag har känt till dem.... Så, vi börjar direkt!

 

 Väldigt mycket inom populärkulturen är inlindat i någon slags 80-talsnostalgi, och jag är så trött på det. Musik, TV, memes. Jag hörde någonstans att det kan bero på att många inom ledande positioner inom media och många som producerar olika typer av "content" just nu är födda eller uppvuxna under 80-talet, och just därför ser de tillbaka på det deceniumet med nostalgi. Men helt ärligt så står jag inte längre ut med VHS-estetik och 80-talssynthar.

 

Jag fattar bara inte grejen. Men bleker och färgar främre delen av håret för att vara lite kantig. Ursäkta men nej. Nu sitter visserligen inte jag här med världens mest unika stil, men jag känner att just den här hårtrenden är lite gjord...

Det här går på sätt och vis också in i "e-girl" begreppet. Jag ser dagligen en massa bilder på tjejer som klär sig i "barnsliga" accesoarer och som iförda hjärtformade solglasögon och sugandes på klubbor  säger "daddy". Det är obehagligt och gör mig illa till mods. Jag vet inte riktigt om jag ska kalla det ett slags sexualiserande av barn, men det är i alla fall ett romantiserande av lolita-fenomenet. För den som inte känner till så handlar Lolita om en äldre man som blir förälskad i och inleder en relation med ett barn. Pedofili med andra ord. Och pedofili är inte trendigt eller kantigt. 

 

Vad samtyckande vuxna gör i sovrummet vill jag inte lägga mig i, kalla varandra för "daddy" eller vad som helst, jag bryr mig inte. Det jag har problem med är när barn börjar klä sig som hypersexualiserade versioner av barn och lägger upp bilder där de sträcker ut tungan om om de väntar på att ta emot sperma rakt i ansiktet. Det är obehagligt. 

 

Jag HATAR gotiska typsnitt. De är fula. Punkt slut.